Jag skickar krossade hjärtan på posten…


Glad, pysslig och naiv var jag när jag satt och pysslade ihop årets julkortsutskick. Hjärtformade pepparkakor med God Jul skrivet i glasyr. Inpackade i ”stabila” små handtillverkade kartonger. Jag tror inte att ett enda hjärta klarade sig. Som tur är har jag flera fantasifulla vänner, en trodde att det var ett pepparkakspussel och en trodde att det var en tablettask. Men det är väl tanken som räknas. Och smaken är ju den samma.

Sju saker om Tovelisa

För ett tag sen blev jag utmanad av annika att berätta sju saker om mig själv. Jag hade först storslagna planer om att rita en liten bild till varje punkt, för att på så sätt inte lämna ritbloggs-temat allt för mycket. Men alla julstress och skolslutspurt har snott min fritid. Och någon gång måste jag väl kanske presentera mig lite mer… Så här kommer dom sju sakerna om Tovelisa!

1. Pärlplattor, knappar, papper, pennor och tyger fyller min vardag, jag kan inte hålla händerna stilla. När jag är sysslolös river jag i papper, alternativt gör någon slags ful origami. Det skulle säkert gå för vilken kass detektiv som helst att hitta mig om jag hade försvunnit, det är bara att leta efter mina pappersspår. Jag river gärna bort det som biljettfarbröderna ska riva av på biljetterna (jag lyckas oftast ta mig in i alla fall), jag har även skrapat bort vinstkontrollen på en 500-kronorsvinst som inte var min.

2. Jag har alltid en second-hand väska med mig vart jag än går, och jag växlar mellan 8 stycken. Ett av mina största vardagsproblem är att veta i vilken av dessa väskor som t.ex. plånboken, mobilen, nycklarna osv. ligger i. Nästa problem är att veta var väskorna ligger. Ofta letar jag frustrerat och stressat efter mina saker utspridda i olika väskor. Ungefär tre gånger i veckan när frustrationen ligger på max bestämmer jag mig för att bara använda en väska framöver. Men det kommer nog aldrig hända…

3. När jag är innanför min lägenhets trygga väggar brukar jag hitta på egna små melodier och sagor. Ganska ofta blir det sånger utan någon väsentlig innebörd, och ganska ofta blir dom på mitt egna språk, bestående av ungefär 20 ord. Jag tycker om att sjunga och spela gitarr seriöst också, men det händer allt för sällan. Sagorna däremot är lite mer verklighetstrogna. Förhoppningsvis kommer jag snart bli klar med en saga om min farfars chokladberoende.

4. Jag är en sjukt snabb städare. När jag väl bestämmer mig för att ett städryck går det undan. Därför blir det alltid väldigt ojämnt när jag och pojkvännen ska städa tillsammans, fördelningen brukar bli att David diskar och jag städar resten, ungefär. Dessvärre dyker städrycken upp på tok för sällan.

5. Jag använder nästan aldrig byxor. Just idag har jag faktiskt dragit fram mina acne-jeans från garderoben för första gången på kanske ett år. Men leggings faller mig mer i smaken, likaså klänningar och kjolar. Leggings är så underbara att jag t.o.m. har ett litet leggingsföretag på g. Behöver du ett par leggings är det bara att höra av dig så kommer det ett par med garanti på posten!

6. Jag älskar frysta saker. Det är det godaste som finns. Köttbullar, mango, ärtor, jordgubbar och glass så klart! Den ekologiska hemmagjorde pepparkaksglassen och lussebullsglassen från ett fik i Västra hamnen i Malmö är farligt goda. Frysta ärtor måste jag ge lite extra cred, dom blir liksom söta när dom är frysta. Och mango blir som kalla karameller. Mm…

7. Jag funderar på att byta namn, jag heter inte Tovelisa på riktigt. Lisa är bara ett mellannamn, men jag har eventuella planer på att göra det till mitt riktiga förnamn. I väldigt många år har jag kallats för Tovelisa, av personer som inte ens vet att jag har Lisa som andra namn. Jag funderar dessutom på att byta efternamn till min mors, jag känner mig lite mer lik släkten på min mors sida. Så om jag bara vågar ta steget kanske mitt nuvarande namn Tove Hedman, kommer vara utbytt mot Tovelisa Larris inom en snar framtid.


Det var svårare än jag trodde att begränsa sig till sju punker. Som avslut kan jag dela med mig av ett smeknamn. Jag har blivigt tilldelad smeknamnet My Little Ponny. Jag tror det grundar sig på att mina klackar som jag ofta bär klackar lika fint som när en häst trippar på asfalt.

Ringu


I all julklapps- och julkortsstress fick jag nöja mig med det här resultatet till min Ringuaffisch. Jag har stora planer på 3 nya bloggar förresten, och jag har stora förhoppningar på att dom ska dyka upp innan julhelgen bryter ut.